Min flicka!
Keylah har blivit så stor och har utvecklat sitt ordförråd så mycket på sista tiden, säger så roliga saker, härmas, skojar och berättar. Helt underbart!
Nu är hon 2 år och 10 månader. Alltså fyller hon hela 3 år om ca 2 månader och det känns ju helt sjukt! Det låter så stort! Så otroligt kul men också tufft med denna superjobbiga trotsålder denna lilla dam har hämnat i. Och ja det tillhör och är inget dom kan rå för, men vissa dagar är man så arg så det nästan ryker ur huvudet. Hon kan verkligen trampa på mina nerver och vet exakt hur hon ska göra för att provocera. -”Vill du att jag ska bli arg?” -”Ja!”, slåss, skriker, gråter och skrattar mig rakt upp i ansiktet om jag blir arg. Hon vill absolut inte ha kläder på sig, linne och trosor går bra, ytterkläderna ska sitta på ett speciellt sätt och det är gnäll och skrik varje gång vi klär på, hon ska ha apelsin, jag skalar, nej då ska hon ha äpple, hon ska ha vatten, jag häller i halva glaset, nej MYCKET vatten ska hon ha, hon ska bestämma kläder, skor och frisyr, ska ha med sig en ny sak till dagis varje dag som hon ska visa kompisarna, osv. Mycket vilja i en sån liten tjej! Hon vet vad hon vill och ja mitt tålamod räcker inte alltid till. Det är viktigt att va bestämd och sätta gränser, lättare sagt än gjort. Men 0 energi, trött som en zombie och med en depression som inte verkar vilja försvinna.. Men jag gör mitt bästa!
Trots trotset är hon helt fantastisk, ett riktigt charmtroll som alltid får mig och andra att skratta, som är otroligt skön att hänga mig, som håller sig i närheten, kärleksfull och förstående, vill ofta kramas, pussas, bädda in, fixa håret och säga fina saker. Du värmer mitt hjärta. För några dagar sen luktade hon på mig och sa ”åh luktar så gott mamma!”. Sånt gör ju ens dag. Gullungar! Och igår sa hon något riktigt roligt när vi låg i sängen då vi pratade om vilka som är flickor och pojkar som intresserar henne just nu och blir ofta ett samtalsämne.
Keylah -”Jag är en flicka mamma”.
Jag -”Jag är också en flicka”.
Keylah -”Nej jag är en flicka”!
Jag -”Jaha vad är jag då”?
Keylah -”En gubbe”!
Haha asså?! Vad får dom allt ifrån? Hon har också börjat säga ”och”, typ jag och mamma och pappa och mommo, säger hon ofta. Jag, inte du. Jag har pippitofsar, inte du. Min, ditt, osv. Och när hon lagat mat och serverar och säger här är din (med en liten klutt mat) och här är min (massor med mat) och så börjar man äta och då säger hon ”vänta! Måste skeden”! och hämtar skedar. Och när hon ska ringa skriver hon ”TYST! Jag ska ringa”! Hahaha ja man hör ofta sig själv i ens barns meningar.. Så himla rolig ålder när dom pratar och använder fantasin, har sin egna smak och vet vad dom vill. Verkligen egna små individer som tar in så mycket information och lärdom!
Känner ni igen er? Hur var/är era barn vid 3 års åldern? Hur hanterade/hanterar ni trots?
Underbara barn, underbara Keylah. Min stora tjej! Måste börja planera kalaset förresten 😉 Som nog blir i samma lokal som förra året, håll utkik vänner och familj!
